12:e Januari 2011

Onsdag den 12/1 -11
Jag kan göra många misstag i mitt liv jag ha gjort de med men två saker jag aldrig kommer ångra är zerafia och att jag träffade dig , vi ha haft våra bråk men vi har med haft mycket kul inte bara du och jag utan alla tre att höra er två skratta är de jag kalla kärlek bara att få ha er hos mig om de är en timme eller månader när jag är med er är jag hel skulle jag förlora någon av er vet jag att jag skulle gå under men jag vet att du vill att jag ska stå på egna ben jag kommer klara detta hoppas du stötta mig hoppas du förstå att du är en del i vårt liv och du är älskad för de. var du än är om du inte är med oss hela livet ut som alla tror när de gäller kärlek kommer du finnas i två hjärtan , varje gång jag blunda är de dig jag se lika så min dotter och de vet du jag se i hennes ögon att hon älskar dig lika mycket som mig . När jag va liten , jag fick växa upp med bara en mamma jag vill inte att min dotter ska göra de hon ha sin pappa jag vet de och de vet hon med men du är en del i hennes liv vill bara att du ska förstå hur mycket ni två egentligen betyder för mig . killen som jag och mitt barn träffade du är allt fast som sagt vem som helst kan vara ett ego även jag de ända jag vill är att skydda mitt barn du hjälper mig men styrkan är långt ifrån jag är rädd att förlora henne jag är rädd för att du ska lämna mig jag vill ha barn familj hus allt med dig för med dig vet jag att zerafia kommer få de bra för man se hur mycket hon älskar dig . Du ha förändrat vårt liv inte negativt utan positivt och de vill jag att du ska veta detta jag skriver är saker som är svåra att säga för jag vet ej hur jag ska säga de till dig jag vet ej varför de är de jag kanske är rädd för att visa mig svag iför dig vilket jag kanske redan gjort klart mina tanka kommer snurra men jag litade på dig som singel så jag ha gett mig fan på att ja ska lita på dig nu men du måste tro på mig annars kommer de inte funka utan din tro finns de inget försök hoppas du förstår hur jag tänker och hur jag menar för du är allt vi ha visst jag ha mamma mina syskor och morfar men de som betydde något för mig och zerafia dog för 2år sen . Där dog även halva jag tyvärr är de så jag kommer leva med ett stort hål som du inte kan läka för de va mycket jag inte fick säga till henne de ända jag sa till henne va allt kommer bli bra du kommer komma hem till oss allt bli som vanligt men hon va mest sårad eftersom zerafia inte kände igen henne och hon va rädd för henne men hon mins henne vilket hon enligt utvecklingen som alla säger minns man inget fören efter 2års åldern .Jag tappade allt vad som hette självförtroende för jag trodde verkligen hon skulle klara av detta och komma hem till mig och zerafia med de gjorde hon inte jag ha ångest för de , ensamheten få mig att tänka på henne vad är de som är så svårt , vad gjorde hon som va så bra just för mig ? jag kan säga alla hade haft en annan uppfattning om min mamma om jag hade vågat ta steget då du först gillade mig men jag va för feg för att våga testa de jag gjorde tre år senare varför vågade jag inte de då blev nästan samma sak igen men de gick ju över varför va det så jobbigt att ta de då . tror att mycket kunde förändrat din syn på hur jag tänker hur jag mår om du fick se hur jag hade efter de ha gått tre år sen nu jag har inte bearbetat min sorg och saknad efter henne, jag kollade i mina block jag hade i skolan idag när jag plockade lite hos dig såg datum och tid blev jobbigt började tänka på allt hon sa bara en vecka innan hon dog från mig de va jobbigt nu sitter jag här med dig bredvid mig och gråter mitt hjärtat blöder för jag ha sårat dig de jag lovade min mormor att aldrig göra , de sista ord hon sa va "Såra aldrig dom du älskar eller den du håller kär " men jag ha gjort de på tanke på att på att jag inte kan tänka klart för hon finns i mina tankar på tanke på tre månade hon låg på sjukhuset fick jag besöka henne två gång jag vill bara vara hos henne dag som natt sista gången jag fick hälsa på kunde hon inte prata bara lyssna och hoppas på ett tecken att hon skulle höra va jag sa sen va de när hon va död när hon låg på bårhuset detta har tagit hårt på mig medan min mamma va där hela tiden . Hoppas du förstår att felet jag ha är att jag ha lättare att skriva min känslor än prata om dom för i 1½ år höll jag allt inom mig ingen att prata med bara trösta mina syskon för mamma mådde dåligt gå med ett leende på läpparna när man egentligen bara ville gråta . Datum: 22/10-08 kl:01:30 , Datum: 2/10-10 kl: 23:45 dom datum sitter jag bli så i oktober månad nu kanske du förstår hur jag kanske mådde och kommer må när de bli just den tiden igen . Förstå mig snälla allt jag kommer begära
Älskar dig vad som än händer och de gör Zerafia med så mycket att de kan göra ont i hennes lilla hjärtat med på att tänka på ett liv utan dig <3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0